Olika typer av aktiebolag
Förutom att det finns olika typer av företagsformer som exempelvis enskild firma, handelsbolag, ekonomisk förening och aktiebolag så finns det även olika typer av aktiebolag beroende på vad som är mest lämpligt i förhållande till omständigheterna.

Krävs det stora investeringar och därmed mycket kapital? Behövs aktiebolaget för en mindre affärsidé? Planerar bolaget att börsnoteras? Finns det bara en mindre mängd kapital att tillgå? Frågeställningarna påverkar vilken typ av aktiebolag som är mest lämpligt.

Eftersom aktieägarna i ett aktiebolag inte själva har personligt ansvar för företagets förbindelser vid en eventuell konkurs krävs en omfattande lagstiftning och reglering på området. Detta finns detaljstyrt i den s.k. aktiebolagslagen vad gäller aktier och aktiekapital, årsstämma och bolagsstämma, revisorer, nyemissioner etc.

Observera att styrelse och VD har ett mer långtgående ansvar för bolagets verksamhet. Genom att bevilja ansvarsfrihet för styrelse och VD godkänner stämman det arbete som de har gjort under det gångna året. Om ansvarsfrihet inte beviljas finns möjlighet att väcka skadeståndstalan mot styrelse och VD.

Vissa brott mot aktiebolagslagen är belagda med straff som böter eller fängelse, exempelvis underlåtelse eller oaktsamhet att föra aktiebok, lån från aktiebolaget till verkställande direktör eller styrelseledamot eller aktieägare, användande av s.k. målvakt etc.

Alla aktiebolag måste ha en bolagsordning som reglerar grundläggande förhållanden som exempelvis bolagets namn, verksamhetens art, var dess säte finns, aktiekapital etc.

Privata och publika aktiebolag
Ett aktiebolag kan antingen vara privat eller publikt. Skillnaden ligger i att ett privat aktiebolag skall ha minst 50 000 kr i aktiekapital och ett publikt aktiebolag skall ha minst 500 000 kr. Det finns ingen övre begränsning.

Ett publikt aktiebolag har till skillnad från ett privat aktiebolag också rätt att erbjuda allmänheten aktier eller noteras på börs eller marknadsplats. Allmänhet definieras i aktiebolagslagen som fler än 200 personer eller de som får information via annonsering. Ett publikt aktiebolag behöver dock inte vara marknadsnoterat.

Om ett aktiebolag har över 500 000 kr i aktiekapital betyder det inte automatiskt att det är publikt, utan det krävs också ett tillägg i bolagsordningen. Förkortningen (publ) används också efter firmanamnet i bolagsordningen.

Observera dock att ett privat aktiebolag kan vända sig till en obegränsad krets privata investerare som på förhand har tecknat intresse hos exempelvis en finansiell konsult vad gäller icke-publika erbjudanden. Antalet personer som får teckna aktier begränsas dock fortfarande till 200 stycken för privata aktiebolag.

Publika aktiebolag måste också kalla till årsstämma eller bolagsstämma via annonsering i Post- och Inrikes Tidningar samt minst en i bolagsordningen angiven rikstäckande dagstidning.

Idag finns över 340 000 aktiebolag i Sverige, lite över 1 000 av dessa är publika och de övriga privata. Över 1 300 aktiebolag ägs av kommuner. Det finns ungefär 1 100 avstämningsbolag och av dessa är ca 500 stycken marknadsnoterade på börs eller marknadsplats.

Avstämningsbolag samt kupongbolag
Ett aktiebolag kan dessutom delas in i avstämningsbolag eller kupongbolag, oavsett om det är privat eller publikt.

Ett avstämningsbolag är ett aktiebolag där aktierna är registrerade i ett avstämningsregister hos en central värdepappersförvaltare (för närvarande Euroclear) och då är det alltså inte styrelsen som ansvarar för aktieboken. Detta är en fördel om man har väldigt många aktieägare, vill delegera bort denna uppgift eller om aktien handlas på börsen. Alla börsbolag är avstämningsbolag. Om bolaget är ett avstämningsbolag skrivs det in i bolagsordningen.

I ett kupongbolag är det styrelsen som ansvarar för att en aktiebok förs på ett korrekt vis vad gäller tillgänglighet, bevaring, registrering etc. De allra flesta svenska aktiebolag är alltså privata kupongbolag.

Aktiebok
En aktiebok är en förteckning över aktieägarna och skall hållas offentlig både för aktieägare och allmänhet. Aktieboken gör det bland annat möjligt att bedöma ägarförhållandena samt för aktieägarna att utöva sin rösträtt.

Aktieboken innehåller bland annat aktieägarens namn och personnummer, varje akties nummer ordnade i nummerföljd, vilket slag varje aktie tillhör, om aktiebrev har utfärdats, eventuella förbehåll etc.

Det är dock inget krav att införa sig i aktieboken, men de rättigheter som förknippas med att äga aktier i bolaget kan inte utövas om man inte är införd (vissa rättigheter gäller dock om aktiebrev har utfärdats till aktieägaren). Styrelseledamot samt VD måste dock vara inskrivna i aktiebok.

För avstämningsbolag gäller alltså att en central värdepappersförvaltare ansvarar för aktieboken. Avstämningsbolag har dock inga utfärdade aktiebrev av den anledningen att man vill minska risken för misstag.

Nordiska Värdepappersregistret är en operatör av värdepappersregistersystem för nordiska kupongbolag, dvs aktiebolag som inte är avstämningsbolag.

 

Källor

Senast uppdaterad/granskad 2009-09-25


Aktieskolan.se tillhandahåller information i utbildningssyfte och garanterar inte att innehållet är korrekt. Den eventuella risk som föreligger med att använda denna webbplats står användaren för.

Kontakta oss | Användarvillkor | Integritet | Innehållsansvar | Cookies | Upphovsrätt