Olika typer av aktier
Det finns olika typer av aktier: Stamaktier (A-aktier, B-aktier) och preferensaktier.
- Olika aktieslag ger olika för och nackdelar
- Stamaktier är generellt sett det som ger bäst avkastning på lång sikt
- Preferensaktier erbjuder ofta 5-9% direktavkastning
Börja investera i dag!
Öppna ett kostnadsfritt ISK-
Investera i aktier & fonder
-
Sätt upp automatiskt månadssparande
-
100% kostnadsfritt att öppna konto
SÅHÄR KAN DU RÄKNA
Såhär fungerar olika aktier
Alla aktier har samma nominella värde (dvs. fast värde tryckt ”på pappret”, till skillnad från det reella marknadsvärdet), ett värde som i dag kallas kvotvärde. Som du kommer ihåg är det aktieägarna som utövar sitt inflytande vid en årsstämma. Desto fler aktier en ägare har, desto mer har vederbörande att säga till om.
Skillnaden mellan en A-aktie och en B-aktie är antalet röster som varje aktie har. Vanligtvis brukar en A-aktie ha tio gånger fler röster än en B-aktie. Det betyder att du måste ha tio B-aktier för att motsvara en A-aktie när du röstar om diverse beslut på en årsstämma.
Det är viktigt att olika aktier har olika röstvärden
Detta kan anses vara både odemokratiskt och orättvist. En aktieägare som äger 1000 B-aktier, vilket i detta exempel motsvarar 100 röster, har inte lika mycket att säga till om som en aktieägare som äger 1000 A-aktier och som motsvarar 1000 röster.
Så fungerar det inte i en vanlig demokrati där varje människa har en röst. Tanken är att de ursprungliga ägarna (som vanligtvis innehar A-aktierna) skall kunna behålla kontrollen över företaget när de släpper in nytt kapital via exempelvis en nyemission.
Förklaring varför A- och B-aktier är viktiga
Om alla aktier hade samma rösträtt skulle det ursprungliga inflytandet urholkas vid en nyemission.
Exempel
Förutsätt att alla aktier har samma rösträtt.
Person A äger 600 aktier (60 % av rösterna).
Person B äger 400 aktier (40 % av rösterna).
Person A har startat företaget och har nu egen majoritet på 60 % där han i princip kan göra vad han vill eftersom han innehar majoriteten. Låt oss också anta att han är drivkraften bakom bolaget och besitter all kompetens. Person B har endast bidragit med pengar som passiv ägare och hoppas på utdelning.
Om företaget nu ger ut 250 nya aktier till person C gäller följande:
Person A äger 600 aktier (48 % av rösterna).
Persson B äger 400 aktier (32 % av rösterna).
Person C äger 250 aktier (20 % av rösterna).
Som du ser har person A:s röstinflytande blivit 48 % i stället för 60 %. På grund av detta måste han nu förlita sig på någon av de andra för att få igenom sina beslut, det krävs ju över 50 % för att bestämma. Visserligen kan man invända att både person B och C också har bidragit med pengar och att de måste få säga sitt.
Argument mot detta är att både person A och B har varit med från början och byggt upp företaget och tagit relativt stora risker samt utvecklat och expanderat verksamheten, medan däremot person C kommer in i ett förhoppningsvis redan fungerande företag och bidrar ”endast” med kapital för att nu kunna erhålla utdelningar.
Hur ser en emission med B-aktier ut?
Varför skall då person A behöva förlita sig på person B eller C för att kunna fatta beslut och bedriva verksamhet när han utgör själva drivkraften och är den mest kompetenta? Eller ännu värre, person B och C fattar alla beslut gemensamt oberoende av A, de har ju 52 % tillsammans. Genom att då låta alla nya aktier som emitteras endast ha 1 / 10 röst kan den ursprungliga ägaren i det här fallet behålla sitt inflytande.
En emission av B-aktier med 1 / 10 röst skulle i stället se ut så här:
Person A äger 600 A-aktier (58,5 % av rösterna).
Person B äger 400 A-aktier (39 % av rösterna).
Person C äger 250 B-aktier (2,5 % av rösterna).
Fördelar och nackdelar med rösträtt
Det finns både fördelar och nackdelar med rösträtt och detta kan egentligen diskuteras i all oändlighet. Dock tillåter lagen i dag att systemet med olika rösträtt finns, men att ett aktieslag inte får ha mer än tio gångers rösträtt i förhållande till ett annat aktieslag. Förut kunde A-aktierna ha upp till tusen gånger mer röster.
Preferensaktier har förtur vid t.ex. utdelning
Det finns också något som heter stamaktie och preferensaktie. En stamaktie tillhör de första aktierna som emitterades när företaget startades. En preferensaktie har företrädesrätt (preferens) vid utdelning upp till en viss gräns framför en stamaktie.
Utdelning får oftast inte ske ovanför denna gräns. Om bolaget skulle gå i konkurs har preferensaktier också förtur till det överskott som återstår upp till det nominella värdet. En stamaktie kan alltså vara både A-aktie (med högre antal röster) eller B-aktie (med lägre antal röster).
Stamaktier
De flesta aktier på börsen är stamaktier. Det är ordinarie aktier som utgivits i samband med skapandet av bolaget för att skaffa fram ursprungligt aktiekapital. Kan också vara aktier som tillkommit vid nyemission av flera stamaktier. Har ingen förtur vid utdelning och likvidation som däremot preferensaktier har.
A-aktier
Har högre antal röster än B-aktier. Dessa aktier har också vanligtvis lägre omsättning på börsen och kan då vara svårare att sälja.
B- och C-aktier
Har lägre antal röster än A-aktier, ofta 1/10 röst av en A-aktie.
Preferensaktier
Har oftast förtur (preferens) vid utdelning. Har också företräde vid likvidation upp till aktiens nominella värde. Kan sakna rösträtt. Har likheter med en obligation då utdelningen oftast inte får överstiga en viss gräns.
När denna gräns uppnåtts påminner aktien om en obligation, då utdelningsgränsen ibland kopplas till en officiell ränta som varierar. Preferensaktier kan också vara inlösbara på bolagets begäran.