Olika typer av aktier
Det finns olika typer av aktier: A-aktier, B-aktier, stamaktier, preferensaktier samt förlagsaktier.

Alla aktier har samma nominella värde (dvs. fast värde tryckt "på pappret", till skillnad från det reella marknadsvärdet), ett värde som i dag kallas kvotvärde. Som du kommer ihåg är det aktieägarna som utövar sitt inflytande vid en årsstämma. Desto fler aktier en ägare har, desto mer har vederbörande att säga till om. Skillnaden mellan en A-aktie och en B-aktie är antalet röster som varje aktie har. Vanligtvis brukar en A-aktie ha tio gånger fler röster än en B-aktie. Det betyder att du måste ha tio B-aktier för att motsvara en A-aktie när du röstar om diverse beslut på en årsstämma.

Detta kan anses vara både odemokratiskt och orättvist. En aktieägare som äger 1000 B-aktier, vilket i detta exempel motsvarar 100 röster, har inte lika mycket att säga till om som en aktieägare som äger 1000 A-aktier och som motsvarar 1000 röster. Så fungerar det inte i en vanlig demokrati där varje människa har en röst. Tanken är att de ursprungliga ägarna (som vanligtvis innehar A-aktierna) skall kunna behålla kontrollen över företaget när de släpper in nytt kapital via exempelvis en nyemission.

Om alla aktier hade samma rösträtt skulle det ursprungliga inflytandet urholkas vid en nyemission.

Exempel
Förutsätt att alla aktier har samma rösträtt.

Person A äger 600 aktier (60 % av rösterna).
Person B äger 400 aktier (40 % av rösterna).

Person A har startat företaget och har nu egen majoritet på 60 % där han i princip kan göra vad han vill eftersom han innehar majoriteten. Låt oss också anta att han är drivkraften bakom bolaget och besitter all kompetens. Person B har endast bidragit med pengar som passiv ägare och hoppas på utdelning.

Om företaget nu ger ut 250 nya aktier till person C gäller följande:

Person A äger 600 aktier (48 % av rösterna).
Persson B äger 400 aktier (32 % av rösterna).
Person C äger 250 aktier (20 % av rösterna).

Som du ser har person A:s röstinflytande blivit 48 % i stället för 60 %. På grund av detta måste han nu förlita sig på någon av de andra för att få igenom sina beslut, det krävs ju över 50 % för att bestämma. Visserligen kan man invända att både person B och C också har bidragit med pengar och att de måste få säga sitt.

Argument mot detta är att både person A och B har varit med från början och byggt upp företaget och tagit relativt stora risker samt utvecklat och expanderat verksamheten, medan däremot person C kommer in i ett förhoppningsvis redan fungerande företag och bidrar ”endast” med kapital för att nu kunna erhålla utdelningar.

Varför skall då person A behöva förlita sig på person B eller C för att kunna fatta beslut och bedriva verksamhet när han utgör själva drivkraften och är den mest kompetenta? Eller ännu värre, person B och C fattar alla beslut gemensamt oberoende av A, de har ju 52 % tillsammans. Genom att då låta alla nya aktier som emitteras endast ha 1 / 10 röst kan den ursprungliga ägaren i det här fallet behålla sitt inflytande.

En emission av B-aktier med 1 / 10 röst skulle i stället se ut så här:

Person A äger 600 A-aktier (58,5 % av rösterna).
Person B äger 400 A-aktier (39 % av rösterna).
Person C äger 250 B-aktier (2,5 % av rösterna).

Det finns både fördelar och nackdelar med rösträtt och detta kan egentligen diskuteras i all oändlighet. Dock tillåter lagen i dag att systemet med olika rösträtt finns, men att ett aktieslag inte får ha mer än tio gångers rösträtt i förhållande till ett annat aktieslag. Förut kunde A-aktierna ha upp till tusen gånger mer röster.

Det finns också något som heter stamaktie och preferensaktie. En stamaktie tillhör de första aktierna som emitterades när företaget startades. En preferensaktie har företrädesrätt (preferens) vid utdelning upp till en viss gräns framför en stamaktie. Utdelning får oftast inte ske ovanför denna gräns. Om bolaget skulle gå i konkurs har preferensaktier också förtur till det överskott som återstår upp till det nominella värdet. En stamaktie kan alltså vara både A-aktie (med högre antal röster) eller B-aktie (med lägre antal röster).

En förlagsaktie ger rösträtt men inte utdelningsrätt. Förlagsaktier kan användas för att överlåtas till vänligt sinnade ägare och därmed späda ut potentiella övertagares innehav.

Alla dessa aktietyper kan sedan användas, definieras och anpassas efter bolagets egna behov.

Följande är ett utdrag ur Bilias bolagsordning:

”Aktierna får utges i tre serier; stamaktie av serie A, stamaktie av serie B och förlagsaktie av serie C.

Vid röstning på bolagsstämma medför stamaktie av serie A en röst och stamaktie av serie B eller förlagsaktie av serie C en tiondels röst. I övrigt är stamaktierna av serie A och av serie B likställda med varandra.”

Utdrag från Hakon Invests hemsida, beskrivning av aktiestruktur efter börsnotering:

"I samband med noteringen etablerades en ny aktiestruktur i Hakon Invest, med stamaktier och C-aktier. Stamaktierna är noterade och utgör 49 procent av totala antalet aktier. Resterande 51 procent utgörs av C-aktier som inte är noterade och inte heller ger rätt till kontant vinstutdelning. Stamaktier och C-aktier har samma rösträtt."

Utdrag ur Biotage bolagsordning:

"Aktierna skall vara dels stamaktier, dels preferensaktier av serie C respektive serie D. Stamaktie och preferensaktie av serie C respektive serie D medför en röst vardera.

Preferensaktie av serie D skall medföra samma rätt till årlig utdelning som stamaktie."

Biosensor har valt följande:

"Vid omröstning på bolagsstämma berättigar varje aktie av serie A och serie C till tio röster och varje aktie av serie B till en röst."

Ovanstående kan tyckas komplicerat och förvirrande vid en första anblick. På börsen gäller dock vanligvis följande:

A-aktie
Har högre antal röster än B-aktier. Dessa aktier har också vanligtvis lägre omsättning på börsen och kan då vara svårare att sälja.

B-aktie samt C-aktie
Har lägre antal röster än A-aktier, ofta 1/10 röst av en A-aktie.

Stamaktie
De flesta aktier på börsen är stamaktier. Det är ordinarie aktier som utgivits i samband med skapandet av bolaget för att skaffa fram ursprungligt aktiekapital. Kan också vara aktier som tillkommit vid nyemission av flera stamaktier. Har ingen förtur vid utdelning och likvidation som däremot preferensaktier har.

Preferensaktie
Har oftast förtur (preferens) vid utdelning. Har också företräde vid likvidation upp till aktiens nominella värde. Kan sakna rösträtt. Har likheter med en obligation då utdelningen oftast inte får överstiga en viss gräns. När denna gräns uppnåtts påminner aktien om en obligation, då utdelningsgränsen ibland kopplas till en officiell ränta som varierar. Preferensaktier kan också vara inlösbara på bolagets begäran.

Förlagsaktie
Förlagsaktier kan användas till att späda ut fientligt inställda ägares innehav genom att emittera aktierna till gynnsamt inställda ägare. Förlagsaktier saknar ofta rätt till vinstutdelning, har ofta sämre rösträtt samt kan lösas in av ägaren, bolagets styrelse eller stämman vid önskemål (varvid aktiekapitalet minskar).

En inlösen berättigar till aktiens nominella belopp uppräknat med en räntefaktor. Förlagsaktie berättigar vanligtvis inte heller till deltagande i fondemission och om bolaget upplöses har ägare av förlagsaktier ofta ingen förtur, men är berättigade till lika del i bolagets tillgångar som övriga aktier, upp till kvotvärdet/nominella beloppet uppräknat med viss räntefaktor.

 

Källor

Senast uppdaterad/granskad 2009-08-24


Aktieskolan.se tillhandahåller information i utbildningssyfte och garanterar inte att innehållet är korrekt. Den eventuella risk som föreligger med att använda denna webbplats står användaren för.

Kontakta oss | Användarvillkor | Integritet | Innehållsansvar | Cookies | Upphovsrätt