Otillbörlig marknadspåverkan
Det finns olika sätt att påverka en aktiekurs genom så kallad otillbörlig marknadspåverkan. Lagen (2005:377) om straff för marknadsmissbruk vid handel med finansiella instrument säger följande om otillbörlig marknadspåverkan:

"Den som vid handel på värdepappersmarknaden eller annars förfar på ett sätt som han eller hon inser är ägnat att otillbörligen påverka marknadspriset eller andra villkor för handeln med finansiella instrument eller på annat sätt vilseleda köpare eller säljare av sådana instrument, döms för otillbörlig marknadspåverkan till fängelse i högst två år eller, om brottet är ringa, till böter eller fängelse i högst sex månader."

Nätforum
På många nätmäklares webbsidor finns ofta möjlighet för användarna att kommentera, analysera, försöka uppskatta utvecklingen hos eller förakta diverse aktier beroende på hur de utvecklas. En del talar positivt om aktien, andra negativt och en del lägger sig mitt emellan. En del hoppas också på att försöka övertyga andra köpare och säljare om att aktien är bra.

Nätmäklartjänster vänder sig till privatpersoner som oftast handlar med betydligt mindre belopp i jämförelse med de stora institutionerna som under åren blivit en allt större aktör på kapitalmarknaden, både i Sverige och internationellt. Exempel på institutioner är försäkringsbolag, banker, aktiefonder, statliga fonder, investmentbolag och pensionsfonder. En stor del av detta institutionskapital kommer alltså från småspararna själva, exempelvis just pensioner och fonder.

Institutionellt ägande utgör en stor del av kapitalet på Stockholmsbörsen och påverkar följdaktligen kurserna mycket eftersom institutioner handlar med stora volymer och mycket kapital. Att påverka en aktie via nätmäklarnas chattforum, som dessutom endast läses av en mycket begränsad krets av marknaden, ger dig i realiteten mycket små möjligheter att påverka en aktiekurs.

Ibland läser man också inlägg om att någon nu med sin kommentar fick aktiekursen att svänga positivt/negativt. Det skall sägas med en gång att det knappast är möjligt att via dessa forum påverka priset på en aktie från en stor lista i någon större utsträckning.

Om det däremot är en mindre aktie, exempelvis en frimärksaktie, med låg likviditet på en mindre lista och där mycket kursmanipulerande information presenteras om aktien under en längre tid så finns det åtminstone större möjligheter att påverka kursen på ett otillbörligt sätt, även om det fortfarande får anses vara svårt. Chattforum brukar inte betraktas som en seriös källa bland finansmarknadens aktörer exempelvis.

Att försöka påverka en aktie genom att tillhandahålla lögner kan dessutom av en domstol betraktas som svindleri (Brb 9:9), vilket också är brottsligt.

BrB 9:9
"Den som offentliggör eller eljest bland allmänheten sprider vilseledande uppgift för att påverka priset på vara, värdepapper eller annan egendom, döms för svindleri till fängelse i högst två år eller, om brottet är ringa, till böter eller fängelse i högst sex månader."

Här är ett citat ur Sydsvenskan den 16 januari 2008 om en åtalad aktiechattare som spridit vilseledande information samtidigt som han handlade i aktien:

"En 49-årig Umeåbo åtalas för att med osanna inlägg i aktiediskussioner på webben ha kört upp aktiekursen i Morphic Technologies. Sedan såldes aktierna med vinst."

"Av åtalet framgår det att 49-åringen under signaturen Equinox utgav sig för att ha ingående kunskaper om Morphic, som är listad på Stockholmsbörsens alternativa marknadsplats First North."

"Och av responsen att döma trodde andra chattare att Equinox hade värdefull insiderinformation, enligt vittnesförhör med företrädare för börsbolaget."

Mannen blev senare fälld i tingsrätten för svindleri, eftersom det ansågs att han kunnat lura andra med informationen. Han blev dock frikänd i hovrätten.

Det är dock av väsentlig betydelse att skilja på svindleri/lögner och en gissning/aktieanalys med mer eller mindre kvalificerade antaganden om hur en aktie kommer att utvecklas i framtiden.

Ägares samt ledningens påverkan
Ett bolag och dess ledning (oftast från mindre listor) kan komma med löften och prognoser som driver upp aktiekurserna, men som senare visar sig vara överdrivna eller uppblåsta och i sämsta fall rena lögner. Ägarna kan då ha hunnit sälja en del av sina aktier och blivit rikare på detta innan aktiekurserna sjunker till mer prismässigt korrekta nivåer. Detta kan vara åtalbart men denna typ av förfarande är oftast svårare att komma åt.

Det har också förekommit att ledningspersoner har handlat med sig själva för att öka omsättningen i det egna bolaget och få det att se ut som att aktien är eftertraktad, eller genom handel med sig själv försöka få upp kursen till högre nivåer. Ökad omsättning i en aktie är alltid eftersträvansvärt då institutioner inte helst handlar i aktier med för låg omsättning.

Handel mellan egna depåer
Om en person äger två eller flera depåer som innehåller en betydande mängd kapital kan denne handla med sig själv och på så sätt förändra kursen i aktier med låg likviditet. Detta är dock olagligt (även om du har olika banker/mäklare) och kallas för skenavtal då någon faktisk affär inte anses ha inträffat, samtidigt som det kan vilseleda andra investerare till köp eller sälj. Man får heller inte handla med sig själv via sin partners eller barns konto.

Det förekommer också att folk vill skapa förlustavdrag att dra av från tidigare aktievinster under året, exempelvis genom att köpa aktier på sitt konto i Sverige och sedan sälja dessa till underpris till ett eget konto (exempelvis ett pensionskonto) i något skattefritt land. Detta är också olagligt.

Påverka derivat
Om en kund äger en warrant och sedan påverkar underliggande aktiekurs genom att lägga en köporder på aktien som placeras ovanför gällande köpkurs men under säljkurs, varvid warranten för aktien påverkas positivt och kunden säljer warranten och sedan snabbt tar tillbaks aktiesäljordern så är detta exempel på otillbörlig marknadspåverkan.

Handlare eller mäklare kan innan stängning köpa eller sälja en stor handelspost i en illikvid aktie för att påverka stängningskursen. Detta kan i sin tur påverka andra finansiella instrument, t.ex. derivat.

 

Källor

Senast uppdaterad/granskad 2009-10-02


Aktieskolan.se tillhandahåller information i utbildningssyfte och garanterar inte att innehållet är korrekt. Den eventuella risk som föreligger med att använda denna webbplats står användaren för.

Kontakta oss | Användarvillkor | Integritet | Innehållsansvar | Cookies | Upphovsrätt