Utdelning
När räkenskapsåret har passerat delas pengar oftast ut till aktieägarna under förutsättning att det blivit en vinst. Ungefär 20-70 procent (vanligtvis ca 30-50 procent) av vinsten delas ut, resten behålls eller används av företaget för framtida expansion, reservkapital, investeringar etc. Under senare delen av 00-talet har en tendens mot allt större utdelningar dock kunnat skönjas.

Det är styrelsen som föreslår storleken på utdelningen, men årsstämman som beslutar om den. Om årsstämman däremot begär högre utdelning än vad styrelsen har föreslagit har i allmänhet styrelsen avgörandet. Detta på grund av att styrelsen vanligtvis har större insikt i bolagets verksamhet.

Historiskt sett har direktavkastningen i genomsnitt legat på ungefär 3-4 procent av investerat kapital, dock med individuella variationer. Om du exempelvis köper aktier för 10 000 kronor i ett företag skulle detta innebära 300 kr i utdelning varje år. På detta betalar du sedan kapitalskatt (förutsatt att du inte kvittar detta mot en förlust).

Utdelningsprocessen
Vanligast är så kallad kontantutdelning då pengar utbetalas till aktieägarna. Det är inte ovanligt att extrautdelningar utöver ordinarie utdelning förekommer. Observera att det kan finnas variationer för när nedanstående dagar infaller på grund av exempelvis helg eller vilken valuta som används. Kontrollera alltid vad som gäller för din aktie.

  • Årsstämmodag. Styrelsen beslutar om utdelning skall ske och hur stor den skall vara. På årsstämmodagen handlas aktien med rätt till utdelning. För att få ta del av utdelning krävs att aktien ägs när börsen stängs denna dag och alla som då finns med i aktieboken får utdelning, oavsett hur länge de haft aktien. Det viktigaste att komma ihåg är att aktieägaren skall äga aktierna vid börsens stängning dagen innan X-dagen för att ha rätt till utdelning.
  • X-dag. Infaller vanligtvis dagen efter årsstämman. Står för exclusive dividend-day, dvs dagen utan utdelning. På X-dagen börjar aktien att handlas utan rätt till utdelning, vilket åtminstone i teorin betyder att aktiekursen borde sjunka med lika mycket som utdelningen utgör. Detta eftersom någon rätt till utdelning inte längre föreligger. Om priset på aktien går ner sjunker också P/E-talet, och orsaken till detta bör man alltså vara medveten om.
  • Avstämningsdag. På avstämningsdagen kontrollerar EuroClear vilka som ägde aktier vid stängning dagen innan X-dagen. Avstämningsdagen infaller tre bankdagar efter årsstämmodagen pga eftersläpningar i systemet och vilka som ägde aktierna då "upptäcks" inte förrän nu.
  • Utdelningsdag. Dagen då utdelning görs till aktieägarna. Denna dag infaller vanligtvis tre bankdagar efter avstämningsdagen.

Exempel

Aktiekursen står i 145 kr och utdelningen har bestämts till 5 kr/aktie. Kalle köper 100 aktier en timme innan börsen stänger på årsstämmodagen, man skulle kunna se det som att han har köpt både aktiekurs och utdelning.

På morgonen på X-dagen säljer han sina aktier men har rätt till utdelning eftersom han ägde aktierna när börsen stängde på måndagen. När börsen öppnar på X-dagen ser säljare och köpare till att kursen faller lika mycket som utdelningen, dvs 5 kr/aktie, eftersom bolaget nu är värt fem kronor mindre per aktie då dessa pengar kommer att försvinna ut ur bolaget när de delas ut. Aktien står då i 140 kr/st.

I detta exempel har Kalle egentligen inte gjort någon förtjänst eftersom aktien har sjunkit lika mycket som utdelningen han kommer att få. Observera dock att aktiekursen i praktiken kan förändras på ett annat sätt, exempelvis att den inte riktigt sjunker lika mycket som den borde i teorin.

Skilj alltså på X-dag (den dag då aktien handlas utan rätt till utdelning) och själva utdelningsdagen (dagen då utdelning faktiskt sker).

Nu för tiden kan man även som privatperson oavkortat skänka sin aktieutdelning från ett börsbolag till skattebefriade ideella organisationer eller hjälporganisationer utan att behöva betala kapitalskatt på beloppet. I stället för att välja 100 kronor i handen efter skatt går det att välja 143 kr till en hjälporganisation, eller om man så vill, 100 kronor i utdelning blir 100 kronor direkt till en hjälporganisation. Aktieägaren måste dock anmäla detta till bolaget innan årsstämman eftersom utdelningen inte får tillfalla aktieägaren då den i så fall måste beskattas. Mottagaren måste vara en stiftelse eller en förening som har ett "allmännyttigt ändamål" och är befriad från skatt, detta kan även gälla exempelvis mindre idrottsföreningar.

Utdelningspolicy
Ett problem med själva idén att ha en utdelningspolicy är just att bolaget bör hålla sig till den. En avvikelse kan leda till negativa konsekvenser för bolagets aktiekurs. Låga utdelningar är exempelvis bra om företaget har mycket skulder eller ett stort investeringsbehov. Företag i tillväxtfas kanske inte har samma önskan att dela ut kapital till aktieägarna som ett färdigväxt mer stabilt bolag i en mogen marknad har. Tillväxtföretag har oftast en strävan att använda kapitalet till fortsatt utveckling, forskning samt expansion. Detta gör att det är vanligare med ingen utdelning alls hos mindre företag.

De flesta forskare förefaller vara överens om att utdelningar påverkar marknadens syn på företaget och anledningen är den så kallade "Cash flow signaling hypothesis". Utdelningar ger helt enkelt signaler till investerare och marknaden. En högre utdelning betraktas vanligtvis som något bra och ger positiva signaler inför framtiden, medan en lägre utdelning sänder signaler som kan tyda på en mer problemfylld framtid. Det finns också rapporter som visat att en höjd utdelning brukar följas av bättre resultat efterföljande år. Vanligtvis strävar aktiebolaget efter att hålla jämna utdelningar utan att tvingas sänka dem.

Ett företag med en sparsam utdelning bygger lätt upp en stor kassa och riskerar då att bli uppköpt av konkurrenter, denna risk är störst om det inte finns tydliga storägare som har ett övertag i aktien. Kritik har riktats mot att vissa grupper av riskkapitalister samt hedgefonder har ett kortsiktigt perspektiv i sitt ägande, med krav på höga utdelningar som inkasseras. Sedan säljs aktierna när kassorna är relativt tömda. Detta kan leda till problem för företaget när en lågkonjunktur står för dörren.

Om en överlikviditet föreligger, dvs om bolaget har en stor kassa, kan det finnas incitament att dela ut en stor del av detta till aktieägarna. Nackdelen är att felaktiga signaler kan sändas till marknaden och oftast eftersträvas just därför en jämn utdelningspolicy. Ekonomen John Lintner menar att den optimala utdelningspolicyn är små ökningar i en jämn takt varje år, även om resultatet ökar markant. På så sätt upplever aktieägarna att ledningen har råd att hålla en jämn utdelningsnivå, även om resultatet skulle minska.

Utdelningar kan också användas för att stärka makten på olika sätt inom bolaget. Styrelser som ger stora utdelningar skapar mindre utrymme för ledningen då mindre kapital finns att använda för diverse åtgärder eller onödiga saker.

 

Källor

Senast uppdaterad/granskad 2009-09-07


Aktieskolan.se tillhandahåller information i utbildningssyfte och garanterar inte att innehållet är korrekt. Den eventuella risk som föreligger med att använda denna webbplats står användaren för.

Kontakta oss | Användarvillkor | Integritet | Innehållsansvar | Cookies | Upphovsrätt